tidyshell

Jag vill berätta för dig vad som snurrar i mitt huvud.
För jag vill att du ska förstå.
Men jag vet inte hur jag ska berätta för att du ska förstå.

Andra frågar mig, och även jag frågar mig själv.
Varför jag inte bara kan koppla av och njuta av det som erbjuds mig?
Något som jag fantiserat om längre än vad jag vill erkänna.

Antagligen för att jag vet att människor som har den inverkan på mig
som en viss person har och kan konsten att göra mig glad lika väl
kan dra allt under fötterna på mig så jag faller på näsan igen ledsen och besviken.
Jag har sett det förut och känt det förut. Jag vet helt enkelt om det, och jag gillar det inte alls.
Att man inte ska kunna koppla av, ta för sig och känna sig trygg i någons famn som
gör mig glad.. Utan att man tvärtom är orolig för att det ska gå förlorat innan man
insett att man ska ta tillvara på det.

Jag vet att jag har blivit orättvis.
Människor som aldrig krökt ett hår på mitt huvud får
inte det de förtjänar på grund av andras handlingar och misstag.

Jag vill ta åt mig av de ord och meningar som sägs till mig.
Jag blir glad av dom men jag vågar inte ta dom på allvar.
Jag skulle kunna vara så mycket mer, jag har så mycket att ge
men det är som fast låst i mig. Men jag tror och hoppas att jag
en dag ska våga tro att alla inte är likadana. Men då måste jag få bevis,
jag har bett om det tidigare och blivit lovad det. Men ingen har lyckats bevisa
motsattsen för mig. Så ni är fortfarande det samma i mina ögon.
Det är negativt, men inget elakt det är bara den sorliga sanningen.

Helgen var stört skön =) Blev en kanon kväll med tjejerna
och de andra på krogen i Lördags med en stor mängd
alkohol som min hjärna sög åt sig från alla goda drinkar.
Det tog mig ända fram till Söndag kväll innan jag förstod att jag fortfarande levde.

Och tiden mellan nu och då har varit toppen.
Jag sover bra i min säng, men jag sover bäst när du ligger intill mig.
Små saker kan göra mig glad, men de gör mig gladare när jag delar dom med dig.
Det är precis som det ska vara, och om jag bara slutade tänka så mycket skulle det
 inte finnas något som höll mig tillbaka. Du har så mycket, och jag kan inte få nog.

Planer. Har jag många, och att planera håller mig sysselsatt.
Tack vare mitt jobb har jag äntligen kommit fram till vilken utbildning
jag vill läsa och även helt bestämt mig för att flytta iväg till Norge
på obestämd framtid tills jag lyckats jobba ihop lite kosing
för att kunna sätta mina planer i verk.
Nu när jag vet vad jag vill måste jag bara komma dit, och jag kan allt med min vilja.
Till att börja med måste jag hitta en passande person som vill hyra min lägenhet
under tiden jag försvinner. (Så säg till om det finns någon)

Jag vill mycket och jag har många planer för framtiden. Och du är redan en del av dom.
Visst jag är, om inte blivit en sån person som vill gå varsamt fram men det skadar inte
att tänka och planera kansker mer men i alla fall ett steg före.

På bilden ovan ser vi vittvin tjejens (Emma) ragg i Lördags haha
Min blogg väntar med spänning på att få meddela om han hör av sig.

Det tar på min energi som skulle kunna utstråla så mycket annat.
Denna stända ångest över nya saker varje dag.
Allt, precis allt jag kommer på ger mig om inte mycket i alla fall en liten gnutta ångest.
Och nu börjar det gå till överdrift, när jag får ångest på grund av hur nöjd jag är över hur
fin jag kommer vara i mina fest kläder imorn..
Ångest över att det är helt onödigt att slita på mina klackar när han inte ser mig.

Jag orkar inte ha ångest hela tiden. Hur får man bort den?
Skulle vara mycket nöjdare, mindre stressad och en hel del lyckligare om jag
bara slapp känna så här inför saker och ting som egentligen inte är de minsta viktiga.

Usch fy och blä va trött jag är på mig själv och min hjärna.
Den tänker så mycket och framkallar saker som får mig att må dåligt.
tex mina otroligt jobbiga och omständiga tvångstankar.

Vill bara sova nu och vakna upp utan det här imorn.